Miljövetardoktorander

Torben Wittwer
Läs mer om Torben

Erik Ahlberg
Utsläpp kopplar man oftast inte samman med växter, men faktum är att biogena flyktiga organiska föreningar (BVOCs- Biogenic Volatile Organic Compounds) kan ha stor påverkan på klimatet. I min forskning kommer jag att oxidera dessa kolföreningar för att sedan studera deras tendens att bilda partiklar i atmosfären (aerosoler).
Läs mer om Erik

Hans Bockgård
Jag studerar upptag och effekter av nanopartiklar i organismer och enskilda celler. Nanopartiklar har funnits naturligt i alla tider, men på senare år har den industriella produktionen av designade nanopartiklar ökat stort. Det är därför angeläget att undersöka partiklarnas hälso- och miljöeffekter.
Läs mer om Hans

Arvid Bolin
Läs mer om Arvid

Petra Bragée
Under de senaste decennierna har de sydsvenska sjöarna fått en allt brunare vattenfärg. Genom att analysera 1000-åriga sjösediment ska jag försöka klargöra vad som kan vara de bakomliggande orsakerna (klimat och/eller mänsklig påverkan) till det brunare vattnet. 
Läs mer om Petra

Magnus Ellström
Jag jobbar med ektomykorrhizasvampar i skogsekosystem. Ektomykorrhizasvampar bildar symbios med träd, där trädet ger tillväxtämnen, d.v.s kol till svampen, medan trädet i sin tur får näringsämnen såsom kväve och fosfor av svampen. Projektet syftar till att undersöka hur svamparnas nedbrytande förmåga påverkas vid förhöjda kvävehalter i skogen.
Läs mer om Magnus

Helena Hanson
Jag arbetar med ekosystemtjänsten biologisk kontroll i jordbrukslandskapet. I projektet studerar jag hur markanvändning, odlingsmetoder samt landskapsstruktur påverkar de insekter och spindlar som utför den biologiska kontrollen.
Läs mer om Helena
Bilder från Helenas fältarbete

Lina Herbertsson
Dagens intensiva jordbruk har slagit hårt mot många organismgrupper, däribland pollinerande insekter som humlor och solitärbin. Man har hittat samband mellan regionala minskningar av pollinatörer och insektspollinerade växter, men vad som driver utvecklingen är inte helt säkerställt. Ett som är säkert är dock att utan insekter är de insektspollinerade växterna i fara, och detsamma gäller pollinatörerna om växterna försvinner. Min doktorandtjänst går ut på att undersöka hur vi på bästa sätt kan bevara de insektspollinerade växterna i jordbrukslandskapet.
Läs mer om Lina

Emilie Hermansson
Partiklar i atmosfären har till skillnad från växthusgaserna en kylande effekt på vårt klimat; dels genom att sända en del av den inkommande solstrålningen tillbaka ut i rymden innan den kan nå jordytan och dels genom att påverka molnbildningen. Dessa processer är komplicerade och det råder fortfarande osäkerheter om hur stor effekt partiklarna har på klimatet. I min forskning försöker jag bidra till en ökad förståelse genom att modellera hur partiklarna formas och beter sig i atmosfären.
Läs mer om Emilie

Cecilia Hultin
Huvudsyftet med min forskning är att studera hur miljögifter i form av läkemedel (p-piller och huvudvärkstabletter) kan ge upphov till förändringar i fiskars och sötvattensnäckors hormon- och biotransformationssystem. Med hjälp av molekylärbiologiska metoder identifierar jag gener och analyserar genuttryck i vattenlevande organismer efter läkemedelsexponering.
Läs mer om Cecilia

Therese Irminger Street
Många arter knutna till det traditionella jordbrukslandskapet är idag förpassade till de små rester av icke-odlade områden som finns kvar, som t ex åkerrenar, diken och märgelgravar. För att förhindra att dessa områden växer igen betalas miljöstöd ut till de bönder som regelbundet röjer vedartad vegetation. Jag utvärderar effekten av den förespråkade skötseln på kärlväxter och tittar på hur viktiga de små biotoperna är i förhållande till andra habitattyper i det moderna jordbrukslandskapet.
Läs mer om Therese

Estelle Larsson
De läkemedel vi konsumerar utsöndras också så småningom ur vår kropp och når därmed reningsverket. De processer dessa ämnen genomgår under avloppsreningen kommer att avgöra om de når miljön och därmed kan utgöra en potentiell risk för vatten- eller marklevande organismer. Läkemedlen kan t.ex. bindas till det slam som bildas under avloppsreningen och som i många fall används som gödning på åkermark. De kan även förkomma i det utgående vattnet antingen i sin ursprungliga form eller i form av omvandlingsprodukter vilka bildats under avloppsreningen och vars miljöeffekter ännu är okända. Att studera dessa processer är dock komplicerat p.g.a. de låga halter dessa ämnen förekommer i och den komplexa sammansättningen hos avloppsvatten- och slamprover. Min forskning syftar till att uteckla en ny effektiv, enkel och miljövänlig analysmetod baserad på
Läs mer om Estelle

Johan Martinsson
Kolbaserade aerosoler, aerosoler uppbyggda av kol, har visats påverka jordens klimat. Aerosoler tros ha en kylande effekt på klimatet, osäkerheten är dock hög.
Jag studerar atmosfäriska aerosoler med mål att förbättra källfördelningen av de kolbaserade aerosolerna. Aerosoler har många utsläppskällor som t.ex. förbränning av fossila bränslen, förbränning av biomassa, utsläpp från växter m.m. Jag använder mig av termooptisk analys (TOA), ¹⁴C-mätningar, spårmolekyler (levoglukosan) och analys av stabila isotoper (¹³C, ¹⁵N) för att bestämma källorna för de kolbaserade aerosolerna.
Läs mer om Johan

Karin Mattsson
Läs mer om Karin

Lina Nikoleris
Jag arbetar i ett projekt som utreder miljögifters påverkan på endokrina receptorers och hur evolutionen kan vara en risk eller fördel för populationer/individer. I mitt projekt arbetar jag med östrogenreceptorn och hur den påverkas av miljögifter i lax och öring. Vi studerar receptorns uttryck i laxfiskarnas komplexa livscykel med betoning på embryoutveckling och migrering.
Läs mer om Lina

Wenxin Ning
In English
Läs mer om Wenxin

Behnaz Pirzamanbin
In English
Läs mer om Behnaz

Ola Svahn
Läs mer om Ola

Annika Söderman
Dagens intensiva jordbruk har lett till att många arter kopplade till jordbruket minskar eller har försvunnit. Ett av de största problemen är förlust och fragmentering av habitat som en följd av att bland annat små levnadsmiljöer (exempelvis åkerrenar, åkerholmar och diken) har avlägsnats för att skapa större brukningsenheter. För att främja biodiversitet (och kulturhistoria) i jordbrukslandskapet kan markägare idag få ekonomiskt stöd för att bevara och sköta sina så kallade småbiotoper. Jag undersöker hur pollinerande insekter påverkas av förekomst och skötsel av småbiotoper i jordbrukslandskapet. Mitt projekt är en del av ett större projekt som ska utvärdera hur effektivt det nuvarande jordbruksstödet är för att främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster kopplade till småbiotoper.
Läs mer om Annika

Pablo Urrutia Cordero
In English
Läs mer on Pablo

Lin Yu
In English
Läs mer om Lin